Kvällen var lyckad en del dansande och mycket skrattande.
På vägen hem köpte vi mat som vi satte oss på kyrktrappan och glufsade i oss det var så gott och skönt att äta ute, det luktade gott av försommarvärmen.
Det värkte i fötterna och jag tog av mig pumpsen och lät tårna få vila innan vi skulle gå hem som väl var tog det Max 20 minuter att gå.

Vi blev sittandes alla fyra och prata länge innan vi skildes åt och vi började vår vandring hem.
Det skulle bli skönt att komma hem och tvätta av mig det allt smink som nu kändes som ett vaxlager.
Vi gick sakta och stannade när jag kände att det behövdes.
Äntligen såg vi trappan till lägenheten det skulle bli skönt att hoppa i nattlinne och mjuktofflor.

Jag skyndade in i badrummet och satte mig på toan, kollade plåstret i ljumsken det såg fint ut inget blod eller så.
Det knöt sig i magen och där var jag tillbaka i verkligheten, som att blåsa bort en lätt fjäder från handen så var kvällens glädje redan bortglömd.

Jag tvättade av ansiktet jag tittade mig i spegeln med allt det svarta från maskaran rann ner för mina kinder, vem försökte jag lura?
Det var såhär jag kände mig inombords en svart sörja.

Några djupa andetag senare lämnade jag badrummet och gick mot soffan, men vad har hänt säger han och omfamnar mig.
Nä samma sa jag med en klump i halsen det liksom bara kommer över mig.
Samma här sa han det kändes skönt att vi kunde dela detta här och nu inga överflödiga pepp ord eller nått.
Kärleken övervinner allt sa han och jag nickade till svar.
Kudden i soffan såg ingivande ut jag satte mig och drog täcke och kudde närmare, maken satte sig la fötterna på bordet och la min kudde i hans knä kom sa han.

Ännu en natt var kommen..