Vi fick åka till Lindköping och träffa en läkare för planering inför vårt första försök.
När vi kom fram möttes vi av en barsk sköterska som visade oss till ett väntrum, där satt ett par kvinnor vissa med gigantiska gravidmagar.
Det fladdrade till i hjärtat och knöt sig i magen på samma gång, tänk om vi inte är redo?
Då var jag 32 år.

Efter runt 20 minuter senare kommer samma sköterska och hämtar oss för blodprovstagning, allt ska tas hiv, infektionsprover osv sedan vidare till läkaren.
Jag minns inte vad han hette eller hur han såg ut knappt vad han sa, allt gick så fort! plötsligt visade sköterskan hur jag skulle ta mina hormoner i magen samtidigt pratade läkaren om Thomas ingrepp som skulle göras samtidigt som mitt äggplock.
Jag ville säga att allt gick för fort, men satt istället tyst och försökte samla in nån information.
Vi skulle sätta igång efter nästa mens.

Vi åkte därifrån med massa frågor och en påse med information och recept men ändå med en förväntan.

Dagen efter var vi tidigt på Apoteket och hämtade ut massa sprutor, ampuller, vätskor och ägglossningsstickor.
Nu var det bara att invänta mensen och det kändes som en evighet innan den äntligen kom, vanligtvis bävade jag varje månad att den skulle komma.
Äntligen dax att ta första sprutan maken och jag läste å läste och han blandade mätte upp å sen var det bara att ett rejält ta i magen och sticka.
Det kändes men det gick fort, nu var vi på gång!