Hemma hos svärmor utbröt värsta gråtkalaset det var en så häftig känsla att bara säga detta ord.
Jag smekte min mage, där inne finns du! Undra vem du är?

Eftermiddagen flög förbi svärmor hade sparat saker efter maken var liten som vi smygtittade på.
Vi skrattade för många av plaggen var idag retro kullt! Stormönstrat i mycket brunt och orange.

På väg upp från källaren högg det till i jumsken igen fast värre än tidigare, jag tog tag i räcket och jämrade mig.
Det var som en kramp som strålade ner i benet och upp i magen.
Maken och svärmor undrade hur det var, jag sa att det var ganska ok jag behövde gå på toaletten.

In på toaletten helt kallsvettig vad är nu detta?
Skyndade ner med byxor och satte mig på toaletten skräcken var obeskrivlig det var brunt kladd i trosorna!
Jag började gråta så att jag skakade detta kan inte vara bra, jag ropade på maken.
Han förstod genast att nått var fel det enda han sa va neej.

Svärmor försökte lugna oss genom att säga det är ju nu du skulle haft din mens, så det är säkert ingen fara.
Jag la mig på hennes soffa och försökte andas lugnt.
Vi bestämde oss för att åka hem.

Värken höll i sig ibland släppte det av lite, varför sitter det bara på en sida tänkte jag hela tiden.
Väl hemma bytte jag om och förde upp kvällens sista raket, fingret som kom ut var missfärgat gammalt blod?
Jag bad maken om alvedon i hopp att värken skulle lägga sig.

Jag vaknade till och insåg att jag sovit nån timma och det var mörkt ute, smärtan hade lagt sig ännu en gång och jag pustade ut.
Maken hade somnat på andra soffan och såg så fridfull ut där han låg.
Gud vad jag älskade honom!
Min riddare han som fick ta allt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Veckorna gick och även månader, jag hittade saker att förströ mig med försökte bara finnas och vara. Vi hade börjat nudda och nämna att är vi redo att ge upp redan? Eller hur kände vi? Någonting inom mig fortsatte att påkalla min längtan efter barn...

Jag var en flitig besökare till kuratorer, psykologer gjorde akupunkturer testade massage och promenader under några månader. Jag köpte dyra kapslar på hälsokosten för att kroppen skulle må bättre fast jag vet inte om det gjorde nån skillnad egentli...

Vi kämpade på försökte få dagarna att handla om någonting förutom tomhet och sorg, vi sökte tröst i att festa hänga med kompisar ibland kände jag inget alls. Jag var noga med att undvika kompisar med barn eller sånna vi visste försökte bilda familje...

Ett ständigt mörker följde oss de närmaste veckorna, jag ville ingenting det var som om jag inte existerade. Vi pratade knappt med varandra det var mest en enorm tomhet ännu en gång, förtvivlan, hopplöshet och uppgivenhet. Vi var dömda andades bara...

Natten gick och dagen efter framåt middagstid kände jag en bekant smärta på vänster äggstock, hjärtst stannade till för en stund jag försökte slå bort tanken att någonting skulle vara fel. 2 dagar senare ligger jag på akuten med knäna mot magen oc...